Varför behöver arkeologin ARIADNE?
Som ett led i forskningen undersöker arkeologer mycket stora mängder av föremål. Vissa av dem har redan upptäckts av andra och finns på muséer och i arkiv, medan andra nyligen har hittats vid utgrävningar. De skatter som arkeologer upptäcker har sällan något större ekonomiskt värde – med några välkända undantag – utan deras värde ligger i vad de kan berätta om vår historia. Arkeologer tolkar kvarlämningar från utgrävningar, betraktar deras relationer och inhämtar ny information om mänsklighetens förflutna. På så sätt producerar en arkeologisk utgrävning ett stort antal dokument som in i minsta detalj anger vad varje lager av utgrävningen innehöll och hur fynd och andra kvarlämningar förhåller sig till varandra. Sådana dokument består av text (det vill säga anteckningar som forskarna har skrivit för att beskriva sina fynd), bilder och teckningar av relevanta delar av hur utgrävningsplatsen såg ut under varje del av utgrävningen, förteckningar över vad som hittades i respektive lager, och mycket mer, till exempel platskartor (över utgrävningsplatsen) som kopplar ihop kvarlämningar som hittats på olika delar av samma utgrävningsplats, till exempel en forntida by. På det här sättet omvandlar en arkeologisk utredning kvarlevor från det förflutna till beskrivningar på ett sätt som inte skiljer sig så värst mycket åt från hur vi gör när vi tar foton eller skriver resedagbok under semestern för att dela med oss av upplevelserna eller återuppleva resminnena.
Alla arkeologiska undersökningar börjar med en forskningsfråga, en fråga om det förflutna som åtminstone delvis kan besvaras av det man upptäcker under forskningsarbetet. Ibland är frågan så enkel som ”Vad finns här?” – det händer till exempel om det ska göras någon form av byggprojekt, som en ny motorväg, en järnvägslinje eller ett nytt hus, och man behöver se till att ingen viktig arkeologisk information kommer att förstöras av bygget. I de flesta länder ger en sådan utredning upphov till en opublicerad fältrapport som ofta sparas på lokala myndigheter och som kan vara svår att hitta.
Generellt sett kan man säga att både planerade utgrävningar som styrs av specifika forskningsfrågor och utgrävningar i samband med oväntade fynd vid byggprojekt producerar ett stort antal dokument. Dessa dokument sammanställs i den slutliga utgrävningsrapporten som lägger fokus på det specifika syftet med utgrävningen och därför inte tar upp arkeologisk information som inte direkt rör syftet. Den ursprungliga dokumentationen kan innehålla information som inte kom med i slutrapporten och den informationen skulle kunna vara användbar för andra Men även den dokumentationen forskare i ett annat syfte – förutsatt att dokumentationen finns tillgänglig.
Idag är de flesta arkeologiska data digitala och dessa data tillgängliggörs i allt högre grad online. Det innebär att det blir lättare för andra forskare att få viktig information från kollegors arbete, däribland data som inte kunde inkluderas i de tidigare sammanställda slutrapporterna. Dessutom finns många av dessa opublicerade rapporter, det som även kallas för grå litteratur, tillgängliga online i många europeiska länder. I vissa fall är det myndigheter som tillgängliggör dokumenten, men de kan också ingå i ämnesspecifika arkiv och repositorier. Bland de mer kända är ADS (Archaeology Data Service vid universitetet i York) i Storbritannien, men även andra arkiv runt om I Europa liksom i andra delar av världen, som Digital Antiquity-initiativet i USA. Dessa repositorier tillgängliggör inte bara nya rapporter utan arbetar dessutom för att bevara arkeologisk grå litteratur så att den inte förstörs eller glöms bort i mappar, på disketter, CD-skivor eller hårddiskar i någon bokhylla.
2012 fanns det många olika repositorier med arkeologisk dokumentation i digitalt format runt om i Europa, där flera var tillgängliga online. En forskare som ville leta efter specifik information kunde inte utföra en sökning som gick igenom alla datarrepositorierna utan var tvungen att upprepa sökningen i varje enskilt repositorium, med olika system och datastrukturer, och inte minst på olika språk. Att något finns sparat i ett öppet onlineformat betyder inte heller att det är lätt att hitta det, utan man behöver använda ett effektivt söksystem. Google är ingen hjälp eftersom de blandar länkar till olika ämnen som bara har ord gemensamt. En sökning efter engelskans ”axe” ger till exempel över tre miljoner träffar – vilket inte är någon större hjälp för en arkeolog – och tar med träffar som gäller rakning, deodoranter, moderna stålverktyg, spel och till och med programvara. Det är svårt att bland dem hitta data om arkeologiska artefakter som tillverkades av människor för flera miljoner år sedan och som kunde användas för att hugga ner träd, men även som vapen eller som rituella föremål.
Det här var utmaningen för ARIADNE: medvetenheten om att det finns mängder av användbar information som fortfarande finns bevarad, men oanvänd, i arkeologisk dokumentation, att det finns teknik som kan göra informationen mer tillgänglig och att det finns en vilja hos ägarna till sådana data att göra dem öppet tillgängliga för alla. Samtidigt finns det så mycket information att det nästan är omöjligt att hitta rätt information. Det belyser både problemet och möjligheterna. Parterna i ARIADNE föreslog en lösning på hur man med en ”Ariadnes tråd” kan ta sig ut ur den här situationen.
Läs mer om ARIADNEplus partner, deras föreslagna lösningar och varför detta är viktigt för medborgarna.
Deltagare i ARIADNEplus
ARIADNEplus har 41 deltagande partner från 23 europeiska länder och fyra partner i länder utanför Europa.
ARIADNEplus får finansiering för att stödja forskare, men vi är övertygade om att det kommer att ha stor betydelse och vara användbart även för kulturmiljöorganisationer, kulturmiljövårdare och för allmänheten.
Se vilka som deltar från ditt land.
ARIADNEplus-lösningen
För att komma runt problemen med att hitta data har ARIADNE-projektet och nu i fortsättningen ARIADNEplus tagit fram en möjlig lösning: Projekten har skapat en portal (www.ariadne-infrastructure.eu/portal/) med en katalog över arkeologiska dataset som finns tillgängliga online. Du kan söka i katalogen på nyckelord eller datum/tidsperioder och/eller specifika platser. Själva data finns kvar hos huvudmännen för de deltagande institutionerna. När du söker över alla dataset som omfattas av ARIADNE-portalen kan du sedan komma åt det faktiska datasetets data via en länk från katalogen till den lokala institutionen. Katalogen fungerar alltså på samma sätt som Google, men innehåller enbart referenser till arkeologiska data och sökbegrepp som har tagits fram av arkeologer. Det är också viktigt att veta att katalogen är flerspråkig: ARIADNEplus använder flerspråkiga vokabulärer för att söka efter termer på flera språk och för att söka efter dokument på olika språk.
Dessutom innehåller portalen verktyg för att bearbeta data: verktyg för att visa bilder och 3D-modeller, till exempel för att göra ett bildspel, verktyg för att automatiskt analysera texter och skapa ett ämnesindex, verktyg för att skriva anteckningar och lägga till personliga kommentarer på tidigare arbeten, verktyg för att visa tematiska kartor (t.ex. alla bronsåldersplatser inom en region) och så vidare. På så sätt kan forskare inte bara hitta uppgifterna de letar efter, utan även behandla dem, kombinera flera källor för sitt forskningssyfte och på så sätt få fram nya forskningsresultat.
Varför är ARIADNEplus värdefullt för medborgarna?
Medborgarna får viktiga indirekta vinster från arbetet med ARIADNEplus. Projektet effektiviserar den arkeologiska forskningen genom att återanvända resultat från tidigare forskning för nya undersökningar. Det minskar risken för dubbelarbete och ger besparingar. ARIADNEplus främjar återanvändning av data: mycket av den producerade forskningen har betalats med offentliga medel, så resultaten ägs av skattebetalarna som betalade för dem och måste därför delas med andra forskare.
Även om det krävdes avsevärda medel för att etablera ARIADNEplus (finansiering från EU, som ser värdet av projektet) så kommer det att vara relativt billigt att underhålla systemet framöver och kostnaden kommer att delas bland alla deltagare.
Utöver användbarheten för forskning, så kan ARIADNEplus spela en viktig roll för hanteringen och bevarandet av det arkeologiska arvet genom att stötta de aktörer som har ansvar för det. Kulturarvet är en viktig del av vår identitet och en ekonomisk resurs eftersom det är viktigt för kulturturism, som står för 40 % av all turism.
Enskilda personer som är intresserade av historia och arkeologi får gärna använda ARIADNEplus-systemet. Även om det är utvecklat för professionella användare så är det öppet för alla och har ett användarvänligt gränssnitt som är lätt att använda för att till exempel ta reda mer om platsen där man bor.